Våren visade sig från sin allra bästa sida söndagen den 20 maj, då delar av sällskapets medlemmar anlände till Torpa Pensionat för att avnjuta en riktig skotsk Ceilidh med anledning av föreningens 10-års firande.
Jussi vår ständige värd och krögare tog emot redan i dörren och dirigerade oss ut till terrassen där fördrinken "walking the plank" serverades, båtar kom och gick på vikens glittrande vatten, den sista brisen för dagen mojnade och sorlet av förväntansfulla gäster steg.

När så Jussi klingade i glaset och påkallade vår uppmärksamhet hade vi hunnit bli 43 personer som lydigt avbröt våra samtal och lät oss hälsas välkomna och fick oss tilldelade upptryckta program för kvällens övningar samt en kort genomgång av jubileumsmenyn.

Anders Gjörling som tillsammans med sin hustru Susanne, systersonen Stefan Hubinette och multi-instrumentalisten Mårten Smith bildande gruppen The Corbies utgörande kvällens underhållning tog nu till orda och förklarade för oss icke Skottar att Ceilidh (uttalas kay-lee) är det gaeliska ordet för sammankomst med dans, sång, musik, god mat, trevligt umgänge vänner emellan och naturligtvis även whisky i olika form, redan här förstod alla att ingenting kunde gå fel...

Härnäst tog vår piper för kvällen Mårten täten och till säckpipans låt visade han vägen till matsalen där dukade bord väntade oss.

Det hämtades vin och öl efter tycke och smak i baren som brukligt är vid våra samkväm och straxt kom för-rätten, Haggis Balmoral med whisky-madeirasås och i det lilla glaset hade vi en 15årig Dahlwinnie som ackompanjemang.
Så lättar Anders med musiker upp stämningen ytterligare med lite allsång, Wild Rover och Drunken Sailor han avverkas innan det var dags för varmrätten.

Halstrad färsk lax med Aberlour-apelsinsås, strimlor av blodpudding på topp och dauphinoisepotatis, kamraten i det lilla glaset var passande nog just en 10årig Aberlour, satt som en "smäck" med sin fyllighet till fisken.

Här blev det en paus i ätandet som Anders Gjörling raskt tog vara på och visade god klass i underhållandets ädla konst, han skämtade och sjöng både välkända och kanske inte riktigt så… välkända låtar ur den Skotska och Irländska myllan på sitt kraftfulla karismatiska sätt med ivrigt bistånd av sina två musiker.
När andan tröt honom fick Susanne rycka in, välmeriterad dansare som hon är svävade hon lätt över golvet och för någon minut var vi nog all tillbaka i det medeltida Skottlands festsalar.

Välförtjänt fick de och även vi njuta en fantastisk dessert, Chokladmousse smaksatt med whisky och en bit hallonmoussetårta med whiskymarinerade tranbär och smulad mandelskorpa på topp, i det lilla glaset serverades en Auchentoshan på 12år, ett mycket bra val.

Efter hand kom kaffet och Torpas hemgjorda whiskytryffel ut på borden, vännerna köade in till baren för att få en sista dram och medan bryggda bönor, kakao och singel malt smekte gomseglet passade sällskapets ordförande Patrik Berg på tillfället att titta lite i backspegeln, påminde om de två personer vars förtjänst det är att vi satt här denna kväll, Jussi och Ingmar Giös, det var de som kläckte iden till TWS.
Senare den 1a maj 2002 tog 16 gentlemän och till lika whiskyentusiaster tag i visionen på allvar och förlöste Telge Whiskysällskap, mycket har hänt sedan dess men det är historia nu och en skål höjdes för framtiden.

Patrik var dock inte riktigt klar här utan fortsatte med en hyllning till Ingmar Giös för hans gärning i sällskapet under alla dessa år.
Ingmar har begärt sitt utträde ur föreningen för att flytta bopålarna till Gävle och kommer att lämna ett stort tomrum efter sig.
Ett fång rosor och ett hedrande TWS standar förärades honom samt dundrande applåder, mycket välförtjänt.

En lätt vemodig stämning hade fångat oss efter Patriks fina ord vilket The Corbies med Anders i spetsen effektivt polerade bort med fler pärlor ur den Skotska vistraditionen och godmodigt raljerande över musikers ovana att hela tiden stämma instrumenten, mer dans med Susanne till allas förnöjsamhet och när kvällen så är på väg att knytas ihop får The Corbies helt plötsligt konkurrens av en ny underhållare…

Vår egen Nils-Bertil Nilsson (en av de 16) kallar fram Jussi och hans tre duktiga serveringsflickor som kämpat med glas och tallrikar under hela bataljen och sjunger fram ett tack till dem på ett storartat sätt, mycket snyggt gjort.

Värmen i matsalen och all mat vi ätit börjar ta på krafterna, de sista tonerna av Auld lang syne klingar ut genom den öppna terrassdörren och ut över Toravikens spegel, solens sista strålar möter belåtna gäster på väg, var och en till sitt.

Referent: Anders Svantesson  
Bilder: Gösta Hallin
Layout: Sten Benje