För allmänheten har de här företagen betytt mycket,
eftersom man fått möjligheten att köpa whiskysorter,
som annars skulle vara omöjliga att få tag i. Vissa destillerier
finns ju inte längre. Namnet oberoende (fristående) innebär
att företagen inte producerar själva sin whisky utan så
snart som den nydestillerade spriten fyllts på fat, så köps
dessa fat från olika destillerier. Därefter lagras faten
i egna eller destilleriernas låsta ("bonded") lagerhus.
När respektive oberoende buteljerare anser att whiskyn ifråga
har mognat optimalt sker buteljering. Man bestämmer på vilken
fattyp spriten skall lagras och/eller slutlagras och med vilken alkoholprocent
whiskyn skall buteljeras.
Många oberoende buteljerare buteljerar vid cask strength. Det
innebär att varje fat är unikt och whiskyn skiljer sig därmed
från destilleriets buteljering (official eller proprietor´s
bottling), som inte på samma sätt betonar whiskyns individualitet.
I andra fall köper oberoende buteljerare redan mogna fat och buteljerar
whiskyn.
BS berättade att Duncan Taylor har varit whiskyhandlare och mäklare
sedan 1938. Liksom övriga oberoende buteljerare sätter man
inte till färgämnen och kylfiltrerar inte. Därav namnet
på serien NC2, vilket betyder Non Chillfiltered + Non coloured.
Whiskysorten måste visa den typiska karaktären av whiskyn
från destilleriet ifråga. Beträffande Duncan Taylor
lagras faten hos resp. destilleri och faten köps sedan upp av Duncan
Taylor, efter det att faten har utvalts noga innan buteljeringen.
Under senare år har vissa destillerier slutat att sälja
ekfat med single malt till oberoende buteljerare. Orsaken är att
man vill reducera konkurrensen och också skydda sina varumärken.
Oberoende buteljerare har många gånger en annan uppfattning
vad som är en optimal lagring för whiskyn ifråga. Dessutom
slutlagrar man också i vissa fall i fat, som inte det officiella
destilleriet gör. Destilleriet Glenfarclas drar oberoende buteljerare
inför rätta om de buteljerar whiskyn under namnet Glenfarclas.
Whiskyn Badger från destilleriet Ardbeg är ett exempel på
hur man kringgår problemet. Som synes har Milroy´s of Soho,
London i detta fall kastat om bokstäverna i namnet Ardbeg. Eftersom
det blir svårare i framtiden att köpa fat från destillerier,
tänker Duncan Taylor bygga ett eget destilleri i närheten
av Huntly i Skottland. Man har då möjlighet att byta fat
med andra destillerier.
Följande whiskysorter provsmakades med pris från Whisky4u´s
prislista. Syftet med provningen var att prova ovanliga single malts.
Allt-á-bhainne 14 år, 46 %, 505:-
Destilleriet Allt-á-bhainne ligger i Speyside cirka 5 km från
Dufftown och betyder översatt "mjölkbäcken".
Bäcken Milk Burn rinner längs destilleriet. En gång
i tiden användes bäcken för att göra ren den utrustning,
som lantbrukarna använde vid mjölkningen - därav namnet.
Destilleriet tillhör Pernod Ricard. Det byggdes 1975 och är
ett modernt destilleri, som gör att endast en man per skift behövs,
eftersom destilleriet i hög grad är automatiserat. Maltwhiskyn
används i blended whisky som t.ex. Chivas Regal. Någon officiell
single malt från destilleriet har inte lanserats. Sedan maj 2005
är destilleriet åter aktivt. Whiskyn lämplig som aperitif.
Strathmill 14 år NC2, 46 %, 519:-
Destilleriet Strathmill, som ägs av Diageo, ligger i staden Keith,
Speyside. Namnet betyder "Kvarnen i den breda dalen". Trots
att destilleriet byggdes 1891, kom inte den första officiella buteljeringen
förrän 2001. Eftersom huvuddelen av produktionen går
till blended whisky t.ex. J & B blend, är det mycket få
single malts, som släppts från destilleriet. Whiskyn passar
bra som aperitif eller till en dessert.
Dailuaine 13 år NC2, 46 %, 523:-
Även det här destilleriet ligger i Speyside och ägs
av Diageo. Översatt till svenska betyder namnet "Den gröna
dalen". Destilleriet fick sitt första pagodtak i Skottland,
men tyvärr förstördes det vid en brand 1917. Huvuddelen
av produktionen går till blended whisky som t.ex. Johnnie Walker.
Få single malts har marknadsförts av destilleriet. Lämplig
efter en måltid.