|
Anledningen var att vår guide
hade arbetat 38 år vid olika be-fattningar inom destilleriet och kunde på det
viset även ge en mängd praktiska upplysningar förutom sin enorma teoretiska
kunskap.
Deltagarna fick lukta i jäskaren, vilket nog alla alltid kommer
ihåg efteråt. Har man en gång gjort detta och känt den stickande koldioxiden
gör man det inte igen. Dessutom fick alla smaka av vörten, dofta på den nyss
tillverkade spriten samt besöka de traditionella lagerhusen med jordgolv.
Vår guide Drew Sinclair
ordnade också ett
besök på ett sädes- destilleri, nämligen Invergordon.
Man tar inte emot
besökare i vanliga fall på sädesdestilleriet, men kanske för att vi var ett
whiskysällskap gjorde man ett undantag. Som tack för denna mycket intressanta guidade
tur överlämnades Telge Whisky Sällskaps
standar till
Drew Sinclair. |
  |
|
Några kuriosa kan nämnas från destilleriet. I december 2002 betalades vid
en auktion för en 62 årig flaska The Dalmore £25,877.50 vilket i svenska
kronor blir nästan 350.000. Förutom den 12 åriga whiskyn tillverkar man
också en Cigar malt. Tidigare i år bedömde en panel på 250 personer i
Havanna på Kuba, vilken malt whisky som skulle passa bäst till en cigarr. Cigar Malt från The Dalmore vann! Nästa gång Ni ser Fidel Castro med en
cigarr i ena handen, kontrollera om han inte har The Dalmore i den andra! |
   |
|
Destilleriet Glenmorangie ligger
inte långt från The Dalmore och det blev således nästa stopp.
Destilleriet är mycket känt för sin finishing av whisky. Det
innebär att sedan whiskyn lagrats på amerikanska bourbonfat för
man över whiskyn i andra typer av fat, som tidigare lagrat
sherry, madeira, portvin eller rödvin. Whiskyn lagras sedan i
två år eller mer i dessa fat och får på så sätt en mer eller
mindre karakteristisk doft/smak av just fatet det lagrats i.
Dessutom är destilleriet känt för Skottlands högsta
kopparpannor (5.14 m). Ursprungligen är de pannor i vilka gin
destillerats och dessutom har de en speciell utformning. Från
pannornas övre del är halsarna mycket smala och det rör som
förbinder kopparpannan med kondensorn är långt. Praktiskt
innebär det att endast den lättare alkoholen kan passera in mot
kondensorn medan de tyngre alkoholerna faller tillbaka och
redestilleras. Slutresultatet blir således en mild whisky. |
|
Tiden rinner snabbt iväg när
intressanta platser besöks och det var därför precis innan
stängningsdags som destilleriet Glen Ord besöktes. Det
är en whisky som inte finns i Sverige, varför vissa TSW
medlemmar tog chansen att köpa den. Glen Ord användes
huvudsakligen i Dewar´s whiskyblandningar. Glen Ord är annars
mest känt för sin stora trummältningsanläggning, som förser
United Distillers & Vintners sju destillerier i nordvästra
Skottland samt destilleriet Tallisker på ön Skye med malt. Vid
bränningen blandas lite ljung in i torven, vilket ger en speciell
smak på torvröken |
    |
|
 |
Slutstation för kvällen var Elgin och på vägen dit passerades en del
kända platser som t ex Culloden Moor.
Historiskt sett var det Charles Stuart
mera känd som Bonnie Prince Charles, vilken två gånger försökte invadera
Skottland i ett försök att få sin far James Stuart som brittisk kung. År
1745 invaderade han England med sin armé
men drevs tillbaka av engelsmännen
och vid ett slag 1746 vid Culloden Moor led hans armé ett stort nederlag.
Han flydde tillsammans med en kvinna vid namn Flora MacDonald, som smugglade
Bonnie Prince Charles till ön Skye. Hans vänner tillhörande klanen MacKinnon
of Strathaird hjälpte honom sedan att fly till Frankrike.
Som tack för denna
hjälp till flykt gav Bonnie Prince Charles till MacKinnon familjen ett
recept på en mycket känd whiskylikör, nämligen Drambuie. |

|
|
|
Dagen därpå var en mycket intensiv
dag. Det började när Gorden &
MacPhails affär öppnade på morgonen.
Gorden & MacPhail är den största
oberoende buteljeraren i Skottland. Det innebär att man köper fat från olika
destillerier och lagrar dem i det antal år, som man tycker är den optimala
lagringsåldern. Praktiskt innebär det att
buteljer från oberoende
buteljerare har andra åldersangivelser än de som destilleriet ifråga har.
Många TSW
medlemmar kände nog att man var i whiskyparadiset, eftersom det bl.a. fanns flaskor från så gott som alla destillerier,vilka nu är nedlagda. Om
man var intresserad att köpa slipsar eller en hel skotsk utstyrsel, så finns
en affär mitt
emot Gordon & MacPhail. Dessutom 100 m från Gordon & MacPhail
längs huvudgatan ligger J D Yeadon & Co,som är en bokhandel, vilken har en mängd olika
whiskyböcker. |
|
Ett besök på Forsyth´s hade bokats i
förväg.
Det är den enda fabrik som
reparerar och tillverkar
nya destillationspannor. Man talar om
"kopparslagare" men här var det verklighet, eftersom vi fick öron-proppar för att lindra det
oväsen, som fördes när kopparpannor tillverkades. Numera
tillverkar man också ett antal utrustningar, vilka skall användas inom
Nordsjö-gasindustrin.
Efter det besöket blev det sedan tunnbinderiet i Speyside som vi for till. Efter en videovisning och en utställning fick man
se tunnbindare
i praktiskt arbete. En guide gav dessutom kompletterande
information till vad vi såg. |
 |
|
Två destillerier besöktes den dagen nämligen
The Macallan och Strathisla.
The Macallan har ett relativt nyligen byggt
besökscenter med butik och där
bjöds på en dram. För att hinna med besöket i Keith och Strathisla gjordes
inte
någon guidad tur i The Macallan. Dessutom måste man också boka en sådan
guidad tur i förväg hos The Macallan. |
|

|
På slingriga vägar kom vi till slut till
Strathisla, som utseendemässigt
är urtypen för ett malt-destilleri.
Antingen får man en guidad tur eller
också går man själv med en guidebok efter skyltar i destilleriet.
Efteråt
bjöds på en dram Strathisla eller Chivas Regal
i en elegant old fashion biblioteksmiljö. En trappa upp serverades sedan kaffe eller te med shortbreads i en likaledes angenäm möblerad
miljö. |
|
|
 |
Dagen avslutades i baren
på Craigellachie Hotell. I Guinness rekordbok omnämns denna bar, eftersom
man har 530 olika maltwhiskies. Det vanliga måttet är
2.5 cl och vill man
smaka en Balvenie 50 år får man
betala £100, dvs cirka 1.350:-
Det var
verkligen nöjda medlemmar efter en händelserik dag,som sedan for tillbaka
till Elgin.
 |
|
|
 |
Den sista heldagen började med ett snabbt besök på destilleriet
Glenfarclas, som ligger efter
The Malt Whisky Trail med berget ben Rinnes i
bakgrunden. Provningsrummet har en inredning
från ett kanadensiskt fartyg,
vilket ger rummet en mycket speciell atmosfär.
Eftersom ett besök sedan
tidigare var bestämt med destilleriet Speyside, blev det endast ett kort
besök på Glenfarclas.
Vägen mot destilleriet var fantastiskt vacker med de
böljande bergen och dessutom hade vi stor tur med vädret med en strålande
sol hela tiden. |
|
|
Destilleriet
Speyside är inte lätt att hitta, om man som vi inte
hade fått
en särskild karta från Andrew Shand, som är ansvarig person på destilleriet.
Man tar ogärna emot besökare, men eftersom TWS har goda kontakter med
destilleriet blev det den guidade tur, som blev den andra höjdpunkten på vår
rundresa i Skottland.
Destilleriet är det näst minsta i Skottland och det
tog en stenhuggare nästan två decennier att bygga destilleribyggnaden. För
ägaren tog det 38 år innan hans dröm om ett destilleri gick i uppfyllelse
från idé tills första produktionen började. |
 |
|
I Sverige
är det den single malt (Drumguish) som är billigast (259:- ) och trots att den endast är lagrad 4-5
år är
den mycket god (fruktig, inslag av honung). Nu har destilleriet även
en 10 årig lagrad single malt, nämligen The
Speyside Highland Single Malt,
som finns på beställningssortimentet. Dagen avslutades med att TWS tackade
för
ett mycket intressant besök och sällskapets standar överlämnades till
Andrew Shand. |
|
|
Strax innan destilleriet
Dalwhinnie stängde besöktes dess butik, som har
en stor samling ovanliga whisky- sorter från
United Distillers & Vintners
sortiment. Omgivningarna är fantastiska med stora torvhedar i
Drumochterpasset där
destilleriet är beläget vid foten av ett 300 m högt
berg. Destilleriet är också Skottlands högst belägna destilleri och
har
Skottlands lägsta årsmedeltemperatur, nämligen +6 ˚C. |
Slutligen sista dagen gick färden mot Edinburgh och ett besök gjordes på
Scotch Whisky Heritage Centre intill
Edinburgh castle, där kompletterande
inköp av malt whiskies och böcker gjordes.
Hade vi lyckats komma underfund med de mysterier som omger
whiskytillverkningen i Skottland? Med det antal
besök som gjordes på olika destillerier samt de svar vi fick från våra mycket kunniga guider på de
olika destillerierna anser
nog med- lemmarna i Telge Whisky Sällskap att de
fått svar på den mystik, som omger uisge beatha.
Det var ett ord vi alla lärde oss på gaeliska och som tål att upprepas
när man tar en dram, nämligen Slainté Mhath
|
Text: Ingemar Giös
De flesta bilder: Sten Benje
Copyright:
Telge Whisky Sällskap, Södertälje |
Acrobat Reader (pdf-fil)
Word (doc-fil) |
|